Inatt klockan halv tolv lämnade min mormor oss. Vi får hoppas att änglarna tar hand om henne där uppe eller kanske kommer hon till nangijala. Där hon får bygga upp en helt ny värld, med massa blommor och fåglar. Var hon än hamnar hoppas vi att hon har det bra. Alla dåliga stunder nu på slutet glömmer vi bort. Allt det bra min mormor gjorde och sa glömmer jag aldrig. När jag va liten och sov hos henne, finns det vissa saker jag aldrig glömmer. Det gröna täcket hon alltid la över mig och sedan bäddade in mina fötter på ett specielt sätt. Våra härliga resor tillsammans som ex till Gran canaria, Lövåsen mm.. Iår när vi lussade på Gläntan var både mormor och morfar där. Minns det som det våre idag. Hon satt och sjöng med på alla låtar hon kunde. Hon pekade på mig och sa " Den där tjejen på vänster sida om lucian är mitt barnbarn. Hon inte bara sa de utan hon log, hon njöt och sjöng, det är just den bilden jag går vidare med. Nu ska jag fortsätta mitt liv precis som min mormor gjorde. Lee och njuta av varje ögonplick. Ska oxå njuta av att min morfar finns hos mig och alla andra nära och kära. Vila ifrid bästa mormor. VI GLÖMMER DIG ALDRIG! ♥



"Livets slut kan ingen hindra, men vackra minnen kan sorgen hindra"